Grabben läser inte böcker. Dessutom fashineras han av nåt så genomointressant som electromäägenetizum och faller gärna in i utläggningar över ämnet vattenkraft och allt blir övertydligt ospännande och jag tänker att Nä, det här är inte på väg någonstans. Jag "ska bara" berätta en grej först, fegar jag lite, sen ska jag ska sätta stopp. Varpå jag - återigen - upptäcker att allt går att säga utan att bortfiltreras, att han tillåter mig att vara självklar på sätt jag sällan får vara, ja hela avslutningsprojektet kommer av sig helt.